Hämtning på förskolan
Då var det snart dags för att åka och hämta barnen på kindergarten. Jag ska vara ärlig och säga att just nu hade jag faktiskt hellre suttit kvar en stund till och jobbat.
Jag och barnen är konstant osams!
Jag är SÅ trött på att tjata och bli arg!
Det blir inte bättre av att det totalt verkar ha förlorat förmågan att leka med varandra. De ska leka med samma leksak eller så ska Tess envisas med att tjivas med Viktor och säga att hon är mycket större. Viktor är bara en liiiten liiiten pojke på 3 år och att hon snart är 5 ÅR!!! Då blir Viktor tokig och försöker slå Tess.
När vi sitter ner för att äta middag så det första de säger är: -NÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄJ vi tycker inte om den här maten! Sedan rör de inte maten och jag får återigen tjata på dem att äta. Äter de inte så får de gå och lägga sig hungriga. Jaha säger de och väljer att gå och lägga sig hungriga. När klockan närmar sig läggdags kryper det fram igen: -Mamma, vi är hungriga. Så drar diskussionen igång igen om att man måste äta när maten står på bordet, bla bla bla. Till saken hör den att de äter några få tugger och säger att de är mätta och de säger att de inte tycker om maten trots att det kan vara en maträtt de tidigare alltid ätit. Suck.
Nä, nu har det gått ytterligare några minuter och det är verkligen dags att sätta sig i bilen och hämta sina små monster änglar.
Hej hej,
Sara
Så bra du gör det ändå, jag har ett monster här hemma för tillfället å det är nog med det... tänk då två... jisses, vad har jag gett mig in på?! Är rädd att det blir livat om ett par veckor när lille bror eller lilla syster tittar ut suckar Hoppas dina små änglar håller sams ikväll å äter duktigt. Kram!
Usch så trist när det är massa fighter med barnen, hoppas de kommer över det stadiet snabbt och snart är underbara små juveler ;) kramar!
Nu när jag går hemma sjukskriven och tar det lungt och bara pysslar på så njuter jag verkligen, har fin, fina dagar! Det enda jag önskar är att jag var mer rörligt och kunde gå promenader, men det får jag avstå tills bebisen är ute. Desto härligare då med barnvagnspromenader i vårsolen :-) Stor kram
Tråkigt då allt blir tjat och gnäll, det tar så mycket på ens krafter att förhindra bråk, tjata om mat och andra vardagsgrejer. Känner igen det med att den större retas med den mindre, man tycker ju att vår Oscars som ändå är 8 borde lagt ner det men nejdå, ofta är det han som dragit igång de små.
Hoppas ni får en bra dag trots allt! Kram
Ja hon har blivit stor flicka nu! :)
Nej inget nytt fotoprogram, bara nu kamera! En systemkamera canon EOS 500d, den tar super bilder! kram
Jo, men alla vi föräldrar känner nog igen oss i det där (iaf jag gör det!)
Men kiv mellan syskonen var ju mest på mina 2 större barn när dom var små, sladdisen Hugo har ju inte nån jämngammalt syskon och kivas med direkt!
Men hoppas ni får en mysig eftermiddag ändå ;-)
Kram på dig!!
Hej!
Sv: Jo vi är stolta över henne..mnja..jo..hon lyder ganska bra. =) Alla säger att hon är en så fin hund..jättekul o höra, man blir lite stolt. =)
Barn ja..har inga barn tyvärr..önskar att jag kunde gett dig ngt råd. Kan bara hundar...hihi
Hoppas du har fin Måndags kväll..=)
Kram
Det är både tråkigt och jobbigt att ständigt tjata o gnata. Är nog en hel del trotsålder på dom båda två just nu och då kämpar man mycket i motvind, jag tror (och vet själv också) att det är mest du far illa, känslomässigt. Hur tråkigt det än låter nu då så går det över.
Kram
Carina
ojojoj..känner såväl igen de där stunderna ;)
tyvärr tar de aldrig riktigt slut. Men det går i perioder. Jag har 22 månader mellan mina barn. Och de har verkligen mycket kul ihop. Men ibland kan man bli vansinnig på dessa onödiga bråk.
Många kramar :)
