Igår var Tess och hennes två klasskompisar på Taekwando för första gången. Viktor var följde oxå med och allt flöt på jättebra. Först fick de sitta ner och titta på de andra barnen och ungefär halv vägs in i lektionen fick de deltaga.

Viktor var jätteduktig men helt plötsligt vänder han sig mot mig och jag ser underläppen darra. Han kom springandes till mig och började gråta och nu vill han inte vara med på Taekwando. Jag har försökt prata med honom om vad som hände men han vägrar. Jag tror att han blev osäker och ledsen för att han inte kunde utföra rörelserna korrekt (vilket ingen kan första gången). Han är en liten perfektionist och blir väldigt lätt arg eller ledsen när det inte går som han vill. Tiden får utvisa om han vill fortsätta med Taekwando. Jag tänker iallafall inte tvinga honom.

Tess däremot var eld och lågor och hon längtar redan tills imorgon när nästa träningspass äger rum. De ska gå 2 gånger i veckan. Ska försöka knäppa lite kort nästa gång så ni får se. Det är jättefin lokal. Även jag är jätteglad då det inte finns så många aktiviteter för barnen. Det är inte som i Sverige där det finns alla möjliga sorters fritidisaktiviteter. Här får man ta vad man hittar och när man då hittar något som verkar bra blir man extra glad.